1987-1988

Jag gick nu inte längre så ofta på konserter. Våren 1987 såg
jag dock The Mission. Ett antal gånger. Jag och en tre år äldre kompis åkte
runt och följde gruppen under några spelningar. Vi blev bra kompisar med bandet och det var ju något speciellt eftersom två av medlemmarna tidigare spelade i The Sisters Of Mercy, Nick Cave, Einstürzende Neubauten och Bauhaus. Fast största favoriten var Adam Ant. Kiss och Sparks spelades också ofta hemma hos Kristian.

Det hade nu gått två år sedan The Sisters Of Mercy lade ner.
De gav sin sista konsert månaden efter  det att jag såg dom i Göteborg. Min största inspirations- och kraftkälla fanns inte längre. Och mitt eget band tycktes ha gått graven. 1987 kom och gick för Never Minds del. Det enda som hände var att jag och min kompis Magnus Rosling spelade lite tillsammans då och då nere i
källaren. Rosling var en duktig gitarrist. Han ägde även en portastudio på
vilken vi gjorde några inspelningar.

1987 fick jag jobb som postvaktmästare på Hässleholms
Sjukhus. The Sisters Of Mercy gjorde comeback i ny skepnad.

Jag och Rosling spelade lite då och då och gjorde några
demos under 1987 och 1988. Vi gjorde ett demoband tillsammans som vi kallade
Into The Dark - It´s worth looking Into. Vi kallade oss Never Mind. Mest för
att ha något namn tror jag. Vi orkade inte komma på något annat heller. Även de
demoband jag spelade in på egen hand gick under namnet Never Mind. Jag och
Rosling träffade Stry Terrarie (tidigare medlem i Ebba Grön och Imperiet, nu i
Babylon Blues) i Kristianstad. Han tyckte vi skulle byta namn till Brinnande
Fåtöljer. Det gjorde vi inte.

Into The Dark - It´s worth looking Into innehöll låtar som Into The Dark, New
Destinations, Untold Story och When The End Is Near. Ett annat demoband med
titeln New Faces innehöll Joy Division's New Dawn Fades, The Sisters Of Mercy's
Train samt några egna låtar såsom Theatre Of Noise (som vi hade spelat med
Above And Beyond The Surface) och I Remember. New Faces var I stort sett
jag solo. Rosling gästade på New Dawn Fades, samt spelade bas på någon av
tagningarna till Theatre Of Noise, oklart om det är versionen som hamnade på
demon.

Jag började göra inspelningar på egen hand. jag gjorde demos
på I Never Knew, When The End Is Near, Always Be Wantin' You, Theatre Of Noise och Never Mind. Även några covers, däribland Iggy Pop's 1969 och A Rock And A Hard Place av The Sisters Of Mercy.

Träffade Per Gessle och Anders Herrlin från Gyllene Tider I
Kristianstad. De satsade mycket på det nya projektet Roxette, som skulle släppa
ny skiva senare under året. Deras första skiva hade inte gjort så mycket väsen
av sig, men de trodde stenhårt på den nya skivan. En del lyckas ganska hyfsat...

The Mission var ute på vägarna igen så det blev en del turer
med min vän Kristian.

Den 13 augusti var en en av få dagar jag minns från det
året. Inte så mycket för att fyllde år utan för att jag befann mig i Rom och
vandrade omkring i Coliseum och Vatikanen. Rekommenderas varmt!

Annars minns jag faktiskt inte så mycket från det året. Det
måste ha varit det tråkigaste året i mitt liv. Ja, just det. Lumpen. Jag ryckte
in i oktober. Kom därifrån i december.